än andra höga regeringstjänstemän och det räddade våra liv när rebellerna intog Hargeisa. Regeringen förföljde klaner som den misstänkte hade ambitioner att störta regimen. Tyvärr kom vi också från en sådan. Men personligen blev min far inte misstänkt av presidenten Siad Barre. 1988 var jag åtta år och hade gått ett år i skolan. Då utbröt krig i norra Somalia. Jag kommer ihåg natten det började. Jag hade öppnat fönstret lite och dragit gardinen åt sidan och på himlen såg det ut som på nyårsafton med alla raketer. Vi var kanske kvar i en vecka och läget blev värre och värre. Det skaffades fram ett plan och vår familj flögs därifrån, men min far stannade kvar. Han var fortfarande 73 chef med ansvar för en massa människor. Vi flyttade till Mogadishu och där bosatte vi oss i ett av våra hus. Så småningom fick min far förflyttning till huvudstaden. Han insåg att det skulle komma att bli mycket sämre i landet innan det kunde bli bättre igen, men det gick inte att föreställa sig att det skulle bli som det är i dag. Han såg till att vi kunde lämna Somalia. Vi bodde i Dubai, i Pakistan, ett halvår i Kairo, och under tiden ordnade han så att han kunde få åka till Italien genom sitt arbete. Det var hans väg ut. Annars hade han inte kunnat lämna landet. Medan vi bodde i Kairo var han i Rom. Någon gång 1990 skickade han dokument till oss så att vi kunde åka till Berlin. Vi gick till somaliska ambassaden och där väntade man på oss eftersom min far hade kontaktat dem. De skaffade fram papper och så åkte vi till Sverige. Min far anslöt 1991 när regeringen i Mogadishu hade fallit. Mina föräldrar hade hört att Sverige var ett bra land och det fanns somalier som hade åkt hit tidigare. I efterhand kan jag nog tycka att de gjorde ett bra val! Somalia var ett ojämlikt samhälle. De som var privilegierade roffade åt sig. Man skulle komma från rätt klan, man skulle ha rätt position. Man skulle tillhöra militären eller polisen. Kanske hade man via kontakter byggt upp ett imperium med affärsverksamheter. Man var tvungen att komma från en privilegierad familj för att få gå i privatskolorna. Lagarna omfattade inte de privilegierade. De enda som kunde komma åt en var de som befann sig ännu högre upp. Det var en sorts näringskedja. Jag tror att det var de här orättvisorna som ledde till att centralregeringen kollapsade. När Siad Barre kom till makten var han älskad, men
Egna Röster Egna Bilder
To see the actual publication please follow the link above