Det är en muntlig tradition, man för berättelsen vidare. Man pratar med varandra. Historien vandrar från generation till generation. Man ser ofta små barn som sitter runt elden och lyssnar på de äldre och absorberar all den här informationen. Mitt jobb var ett slags kontorsarbete, men de människor man träffar drabbar en i hjärtat. Speciellt flyktingarna som har kommit från södra Somalia bär med sig historier som skär ända in i märgen. Det är unga tjejer och killar som har förlorat 204 både det ena och det andra. De lever för dagen. Det är mycket som är väldigt orättvist, det finns stor fattigdom. Hur förklarar folk i allmänhet att det har blivit så här i Somalia? Det finns lika många förklaringar som det finns människor. Man skyller på olika grupper. Det finns inget riktigt svar. 1991 föll regeringen och detta var ju ett uppror mot att man ansåg att vissa klaner favoriserades och att styret var orättvist. Men man lyckades inte skapa en regering som företrädde hela befolkningen. Det ledde till att rivaliserande krigsherrar försökte bli ledare. Senare kom islamistgrupper som ville att landet skulle styras på religiös grund. Kändes det hoppfullt när du var där eller är klanmotsättningarna ett permanentat tillstånd? Det beror på var man befinner sig. På vissa platser har jag känt enormt mycket hopp. Jag har gått omkring och känt mig övertygad om att här finns det inte en enda människa med vapen. På andra platser går det inte lika mycket framåt. Men jag tror att det kommer att bli bra en dag. Vi måste kämpa för det, och vi måste alla ta det ansvaret, inte bara de som bor där nere utan också vi somalier som bor i andra länder. Vad är det viktigaste? Om de får utbildning kommer människorna att använda pennor i stället för vapen. Får vi ekonomisk tillväxt slipper vi mycket av krig och bråk och elände. Många unga killar rekryteras till terroristgrupper inte för att de är intresserade av deras ideologi utan för att de vill leva för dagen. Får de betalt kan de hjälpa sina familjer att överleva. De är legosoldater.
Egna Röster Egna Bilder
To see the actual publication please follow the link above