53 När Seved blev till Marken där Sofielund och det mindre delområdet Seved ligger ägdes en gång i tiden av Skabersjö gods. Godsets ägare Tage Thott var också landshövding i slutet av 1700-talet och en av de gårdar han lät uppföra på sin mark köptes av en handelsman, Hans Bauert, som gav den namnet Sophielund efter sin hustru Sophia Charlotta af Trolle. Efter Bauerts död avstyckades mark från Sofielundsgården och såldes vidare. Själva huvudbyggnaden fanns kvar ända till 1953, då den revs. 1874 drogs järnväg mellan Malmö och Ystad och banan kom att dela Sofielundsgårdens egendom i en nordlig del – nya Sofielund – och en sydlig del – gamla Sofielund. Tio år senare kom järnvägen Malmö-Trelleborg-Falsterbo. Båda linjerna drevs då i privat regi och användes framför allt för att transportera jordbruksprodukter. Södervärns station blev en viktig knutpunkt i stan. I folkmun kallades järnvägen mellan Malmö och Ystad för ”grevebanan” eftersom kung Gustav V och andra medlemmar av överklassen använde den på sina jaktresor till Skabersjö gods. Tåget till Falsterbo fick så småningom benämningen ”badtåget” på grund av skolornas resor ner till stranden på Näset. 1971 lades järnvägen ner och banvallen gjordes senare om till cykelled. Vid samma tid som räls började dras såldes mark som tillhört Sofielundsgården för att användas för småhusbebyggelse. Det här sammanhängande bostadsområdet blev ett slags arbetarförstad med obebyggd mark mellan sig och stadsbebyggelsen inne i Malmö. Det talades om Svinaryssland eftersom det fanns både grisar och slakterier i området och det dessutom låg långt från stadskärnan. Till Sofielund sökte sig både trångbodda stadsbor och folk från landsbygden, som hoppades på bättre levnadsvillkor och arbete i de växande industrierna. Många drömde om ett eget hus med trädgård. Tomtmarken var billig och skatten lägre i Sofielund än inne i Malmö.
Flower Power - Om Barn i Stan och det som gror på Seved
To see the actual publication please follow the link above