sladd ovanpå. En deciliter grädde kunde man köpa och nybakade franskbröd. Vi bodde på Rasmusgatan 20 i nästan 50 år. Var grannarna trevliga? – O ja. Utlänningar visste man inte vad det var för någonting. En gång när jag var ute och gick med Gert i barnvagn mötte jag en svart man borta på Lönngatan. Jag har fått tre barn och varit hemma med dem hela tiden. När Gert var född sa Åke: ”Du ska vara hemma och passa honom.” Jag fick inte börja jobba. Jag tänkte att det är klart att jag kan stanna hemma, och det ångrar jag inte. Jag har aldrig, aldrig haft något bekymmer med mina barn. Men senare tog jag plats igen och började i matbespisningen på Augustenborgsskolan, och sedan var jag vårdbiträde och cyklade runt i hela stan. Jag åkte hem till folk i fjorton år. Jag tyckte att jag hade det bra som fick åtta kronor i timmen. Var Rasmusgatan en bra miljö för barnen? – Ja, mycket bra. Ibland var det tio-tolv ungar på gården. Där fanns bara en liten sandlåda, men det var aldrig något kiv. Det var aldrig någon som tog parti för den ene eller den andre. De fick sköta sig själva och det gick jättebra. Och så hade vi en gårdskarl, han hette Andersson. Man sa Andersson och fru Andersson, då sa man ju inte du till någon enda människa, och ungarna tyckte att han var så bra, så bra för han hade en rullebör. När det kom ved och den släpptes av utanför porten tyckte de att det var så roligt att hjälpa till att lasta i den där rullebören. Han körde in och sedan fick de åka ut genom porten och det var det roligaste de visste. Först flyttade Åke och jag in i en liten enrumslägenhet med kokvrå och sovalkov och tambur och bara dusch. Sedan fick vi nästan en trea. Hallen mellan sovrummet och vardagsrummet var så stor att man kunde möblera den som ett matrum. Och så var det kök med gasspis. Jag bodde kvar där själv i fyra år efter att Åke hade gått bort 1988. Mycket hade förändrats. En morgon vid jultid när jag kom ner och hade bestämt att nu kan jag inte bo här mer, då hade de hängt alla 111
Flower Power - Om Barn i Stan och det som gror på Seved
To see the actual publication please follow the link above