187 ”De måste komma hemifrån” Nasra Ismail har arbetat på Seved tidigare och finns hos Barn i Stan under projektets andra och tredje år. Genom hennes arbete har en stor grupp somaliska kvinnor kommit in i verksamheten. — Jag har jobbat på den öppna förskolan som ligger här, Kompassen. Jag känner till området. Från förskolan känner jag kvinnorna och barnen som bor här. De litar på mig. På Barn i Stan tar jag hand om barnen. Jag håller i sykursen för kvinnor. Jag bakar, jag jobbar med allt. Jag har gått cirkelledarutbildning och ska börja med en kvinnogrupp. Vi väljer själva vad vi vill prata om. Vad vill du prata om? — Jag tänker att vi ska prata om det som händer i Sverige och i Somalia. Vi ska ha någon som kommer hit och föreläser om kvinnors rättigheter. Någon från polisen eller andra myndigheter, någon som informerar. Många somalier har stora familjer och sitter hemma, de har små barn och får ingen chans att träffa andra. De behöver komma hemifrån. En del får ett barn varje år. Det är svårt att komma ut. När barnen är små handlar det bara om att ge dem mat och byta blöjor. Men sedan när de blir tonåringar – vad händer då? Hur ska du hinna se efter deras liv? Du är född i Somalia? — Ja, i Mogadishu. Jag kom till Sverige 1992. Först bodde jag i Alvesta i två år. 1993 försökte amerikanerna lösa problemen i Somalia, men det gick inte. Det har blivit värre. Jag bodde på flyktingförläggning i Alvesta. 1994 fick jag uppehållstillstånd i Sverige. Jag flyttade till Växjö. 2000 flyttade jag till Malmö. Mina systrar bodde här. Jag
Flower Power - Om Barn i Stan och det som gror på Seved
To see the actual publication please follow the link above