Hur är grannarna i huset? Evy: Vi umgås inte. Tore: Var och en har ju sitt familjeliv. Evy: Jag kan inte göra så mycket. Nuförtiden kan jag knappt sy i en knapp. Men du har sytt konstverken som hänger på väggen i Barn i Stans lokaler? Tore: Det var väl på 1960-talet. Evy: Nu har jag bara ett öga. Det har blivit så på gamla dagar. Men jag får säga att jag har trivts väldigt bra här. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att flytta. Och det enda utland jag har varit i är Danmark. Om de satte mig på Gustav Adolfs torg skulle jag min själ inte hitta hem, det ska jag tala om för dig. Det är sant. Jag har ingen orienteringsförmåga alls. Tore: Här har varit mycket bra att bo. Det här som det är mycket med i dag, att man kör runt på nätterna och sådant, det existerade aldrig förr. Det är mycket, mycket höga hastigheter nu. Och det har varit skottlossningar. Evy hörde hur de sköt. Jag hör ingenting. Gängen håller till nere i Rasmusgatan. När vi flyttade hit hade de flesta arbete, men det var inte bara det utan de flesta hade också små barn. Och det var likadant i ganska många år. Sedan fick folk det bättre ställt och då började de flytta. 127 Ni har berättat att det fanns en bäck här på Seved. När försvann den? Tore: Vi började bygga området här 1953 och då hade de lagt igen bäcken. De hade täckt över den. Den rann ut i Pildammsparken, så den gick ända ut till Ystadvägen och sedan gick den i rör bort till Pildammarna. Finns det något vatten kvar här under oss? Tore: Här finns vatten. Du kan inte ana. En gång när det regnade riktigt tog inte avloppet emot det utan det stod 800 millimeter vatten
Flower Power - Om Barn i Stan och det som gror på Seved
To see the actual publication please follow the link above